Åsså lite skog
Vi älskar skogen!
Det blir många, många timmar under svampsäsongen. Vi går, klättrar, vimsar och ropar till varandra; -"var är du?" Mobilen slutar att fungera när man kommer en bit bort från den vanliga världen, det är både skönt och lite läskigt. Jag är så himla rädd för att gå vilse. Det kommer från en riktigt otäck vilse i skogen-upplevelse för många år sedan. Den var på riktigt, och den satte djupa spår. Nu har vi walk-a-talkies. Egentligen är det dotterns som hon fick när hon var liten, men de funkar perfekt. Ja, det är inge leksaks, utan riktiga. Fråga mig inte varför hon hade dessa, det minns jag inte. De funkar i alla fall perfekt. -"Hallå var är du, kan du vissla?" - och jag busvisslar. Högt! -"Jag vet vart du är, jag kommer" hör jag och känner mig lugn. Han vet vart jag är.