Det ljusnar!
Frukost med soluppgång. Äntligen känner man skillnad och dagarna blir längre. Fotot är från i förrgår, då vi hade ljuvligt väder; -5 och snö. Lite halt och kallt till häst men härligt ändå.
Igår kväll började det regna och vi vaknade till isgata. Nu är snön helt borta. Mildväder på väg in och hagen kommer bli geggig och jobbig igen. Ser fram mot den dag när vi grusat upp gångar mellan stall, foderbord och gödselplats.
Idag skulle vi till Sälen och åka skidor. Massor av mat lagad och allt packat. Åtta personer i en stor stuga i några dagar. Men nej, så blir det inte. Mannen är sjuk och nedbäddad. Skönt ändå att vi inte han åka innan han blev sjuk, är hellre hemma i det läget. OM han smittar lär jag också bli liggande inom kort.
Jag har slutat jogga. Det är en stor sorg och jag funderar återigen på om jag ska försöka hitta problemet med min muskel. Egentligen är det muskelfästet mellan sittben och rumpmuskel som bråkar. Det är inte ishias och inte heller bursit. Då hade det varit enkelt. Eller ja, enklare. Ingen har hittat vad det är eller vad det beror på, så jag tror det måste vara en nerv i kläm någonstans. Jag har provat det mesta; naprapater, sjukgymnaster, kiropraktorer, osteopat, kortisonsprutor, djupmassage, bindvävsmassage, styrketräning, akupunktur, stötvågsbehandlingar, kinesologibehandlingar med koppning också gjorde jag en magnetröntgen förstås. Det gjorde jag först av allt. Höll på intensivt med detta i ungefär två år, sedan gav jag upp. Jag kan inte springa mer. Och ibland saknar jag det så himla mycket! Nu skulle jag helst vilja punktera nerven... Om du har någon ide om hur man kan gå vidare med detta så är jag öppen för allt!