Dagen efter

Wow vilka planer jag gjorde upp under spavistelsen! 
Robban måste gå ner i vikt och få bättre kondition. Nu vet jag att jag inte orkar rida varje dag och konditionsträning är jobbigt, även för ryttaren, så min plan var (är?!):
Dag 1. Konditionsträning Robban
Dag 2. Köra Måns
Dag 3. Ridtur i skogen med handhäst eller vilodag. 
Det gick åt skogen direkt. Jag är helt slut idag och är så himla besviken. När ska jag fungera normalt igen? Jag vet ju att det är så här med utbrändhet, men jag lär mig aldrig. Blir lika ledsen hela tiden. 
 

Spa och nya boxdörrar

Nyss hemkommen efter ett dygn på spa med mannen. Det har varit ett härligt dygn, med bad på korsen och tvären, god mat och yoga. En av höjdpunkterna var att äta frukost framför öppna spisen i morse. Ahh, så härligt! Nu vill jag bygga en stor öppen spis! 
På vägen hem hämtade vi upp några boxdörrar och vi han knappt äta lunch innan mannen slängde sig över projektet och monterar för fullt. Nu ska de tillfälliga slagdörrarna bort och skjutdörrar ska in. Det kommer bli superbra... förutom att dessa är gjorda för stora hästar. Måns kommer inte se ut ett dugg, han är alldeles för liten. Vi löser det i hans box genom att flytta över den tidigare boxdörren så kommer han iallafall se ut på baksidan. Tar lite bilder sedan när det är klart. 
 

Glad och pigg idag!

Det känns som våren är här. Jag slängde vinterjackan och red i fleesetröja i solen idag. Ljuvligt!
Jag läste ett inlägg i Hippson där de refererat Patrik Kittels clinic i helgen och blev så inspirerad av flera av hans konkreta ideer. Jag har ridit så länge jag minns, men när man lär sig något nytt på ett så enkelt sätt blir man glad och vill testa. Vad gjorde jag då? Jo, han beskrev en situation där man skulle dutta lätt med skänkeln istället för att som jag gör; skänkla och om jag inte får svar - förstärka med pinnen. Jag testade dutta under ökad trav och det kändes så självklart! Varför har ingen av alla tränare i mitt liv lyckats förmedla detta? Nu ska jag läsa på om detta och testa mig fram. Jag läser massor, men av någon anledning har inte poletten trillat ner vad gäller detta. Artikeln var jättebra och det fanns fler saker jag ska ta tag i. Du kan läsa den här
Sedan har jag tagit en körtur med Måns på fältet. Idag var mannen bara med vid i och ur vagnen. Vågar fortfarande inte göra det själv. Måns är pigg och glad. Lite för glad ibland, men det kan man inte riktigt klaga på. Idag skyggade han genom att hoppa åt sidan när det var en liten jordhåla i fältet. Ingen stor, men det var en mörkare fläck, kanske en sork. Det är en underlig känsla att sitta i en vagn när hästen hoppar åt sidan, men på något underligt sätt blir jag inte rädd, det känns som han är där mellan skänklarna, som vid ridning. Kör fortfarande mycket på säkerhet. Olyckan sitter där i bakhuvudet på något sätt. Men den ska jobbas bort genom att vi kör ofta. Ofta och korta pass så det blir mycket i och ur vagn. Mest rakt fram och ha roligt.