Adjö och tack för den här tiden

När jag blev sjuk i våras stannade många sakter upp i mitt liv. De ligger fortfarande i dvala, precis som jag. Nu är jag sakta med säkert på väg ut ur denna, även om vägen är gropig. Jag har fått mer energi, långt ifrån den jag hade tidigare, men jag är tacksam för det jag har. Jag har fortfarande väldigt svårt att fatta beslut och genomföra saker. Min hjärna är entusiastisk, men sedan händer ingenting. 
Vad har då detta med rubriken att göra? Jo, under den här tiden har jag inte tränat överhuvudtaget och jag har ätit det som funnits framför mig just då. Efter att ha haft ett aktivt och sunt liv har detta givit mig en go och rund kropp och framförallt mage. Nu ska den bort! 4 kg på min kropp ska bort - adjö och tack för den här tiden. Det ska bli ett nöje att kämpa bort dig!
Jag är hushållslärare från början och kan en del om kost och hälsa. Självklart har jag provat olika dieter genom åren, men det jag tror på är att äta en blandad hälsosam kost, mindre portioner och röra på sig mer. Det funkar för mig i långa loppet. Ingen extremdiet för mig. Jag blir bara grinig och tappar sugen. Förändra det man redan gör till det bättre håller i längden. Iallafall för mig. Jag har skrivit en hel del om detta tidigare. Mitt möte med Joel på Mitt livs form förändrade mitt förhållningssätt till diet ytterligare. Han gav mig den sista nyckeln för att lyckas. Äta mellanmål! Totalt ska min dag innehålla 1300 kcal, då går jag ner ca 0,5 kg/vecka. När jag tränar använder jag kalorier och dessa får jag gärna äta och dricka upp, så länge totalen stannar på 1300 kcal. Hur kan man veta? Man behöver inte veta om man går med i Viktklubb. 
Jag ska går ner från 64 kg till 60 kg. Självklart skulle jag vilja gå ner mer, men jag är realist. Vid 60 kg mår jag bra och den vikten kan jag hålla. Det är inte troligt att jag kommer gå ner mer, för när jag nått målet är det snart jul. Ytterligare en utmaning för oss som gillar mat :-)
Jag har tillbringat mycket tid på Sportlife, men har inte satt min fot där på flera månader. Just nu känns det jätteläskigt och nästan otäckt att ens tänka tanken på att ta sig dit. Men nu ska jag lura mig själv. Jag tror att när första steget är taget så ordnar det sig sedan. Jag ska använda er, jag ska använda bloggen. Då kommer jag inte undan. Klockan är stax efter 10. Jag har en del fix här hemma att göra. Det är livsfarligt för mig, för då vimsar jag runt lite och så har dagen gått. Nu ska jag ägna mig åt det i en timma, sedan ska jag åka till Sportlife. Det finns ett pass klockan 12. Indoor 30 min. Det är fullbokat, men om jag har tur får jag en reservplats. Om jag inte kommer med har jag iallafall varit där. Känt av hur det känns. Jag känner pulsen öka bara av tanken på att åka dit. Konstigt. 
Jag har en plan och SKA genomgöra den! Håll tummarna!